Trots att jag var så otroligt nöjd efter att ha lämnat mitt första avtryck i min alldeles egna blogg,
så har det gått trögt sen dess... Men nu..
..nu när jag sitter instängd i vad vi kallar "arbetsrummet", med dörren lätt igendragen, och knappt vågar andas, tänkte jag börja om på nytt igen.
Vi har nämligen hantverkare här, sex stycken starka (?) karlar som hamrar och skrattar om vartannat. Högljudda är de självklart, det kommer ju med jobbet så att säga. Och ändå så sitter jag ihopkrupen härinne av "rädsla" för att störa. Och får inte ett skit gjort..
Någon dag snart måste jag inse att jag får finnas.
onsdag 21 maj 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)